Många veckor….
March 22, 2009Många veckor har gått. Har jag saknat? Saknats? Inte märkbart. Det blir på något vis uppenbart när man INTE bloggar, att nätvärlden faktiskt bara är en liten värld där verkligheten inte riktigt når in. Ingenting är på riktigt. Hade jag varit död i sex veckor hade mina närmaste omkring mig saknat mig direkt (hoppas jag iaf..*S*). I nätvärlden är sex veckor ingenting, man försvinner, men man antas vara någonstans utanför, att man klivit ut ur datorn och tagit tag i verkligheten. Ungefär så. Att det är mycket viktigare och sannare och faktiskt roligare att leva i den RIKTIGA världen. Likväl, det är kul att blogga, för stunden. Man saknar det när man INTE bloggar. Så ett dyk in i “fantasin” och i den bubbla som kallas nätvärlden…..Om man har något att säga vill säga. Vet inte om jag har det….fast det bubblar i kroppen av något som kanske kan likna den svunna blogglusten.
Inte mycket har hänt….Vi går nu in på fjärde veckan med sjuka barn. Hur hamnade vi där, vi som normalt har ganska friska barn… Hög feber och hosta som river sönder brösten vandrar runt, runt i familjen. Turligt nog har en snäll mormor kunnat hjälpa oss med vabbandet, men iaf. Det är trötta på oss på våra jobb, iaf på mig på mitt. Dåligt samvete åt höger och vänster. Och ändå, vad ska man göra?? Och vad är viktigare än att ta hand om sjuka barn? Försöker skjuta det dåliga samvetet ifrån mig och tänker att vill de säga upp mig pga att jag vabbar mest hela tiden så får de göra det….Mina barn är ändå viktigast och att lämna ett hostigt och febrigt barn på förskolan är ju uteslutet…..I morgon blir minsting hemma med mormor, hur vi löser resten av veckan vet jag inte…Lutar åt att det blir jag som blir hemma. Varför?? Eftersom jag nu stått imot i fyra veckor men känner att det inte längre går, halsen är ett svidande sår och jag anar feber som bultar i kroppen. Blä!! Kan mammor bli sjuka?
Trots alla sjukdomar andas jag vår, vår och solsken. Lite ljus och värme. Jag som normalt älskar hösten och mörkret är nu rätt trött på regntunga dagar och mörka moln. Det har varit samma väder i ungefär fem månader nu……Några härliga vårdagar har vi fått, men nu ikväll regnar iskalla droppar mot fönstren. Dricker te och tänder ljus…Och ändå, våren kommer snart att komma. Så jag tar några djupa andetag och tänker att det GÅR!! Det går ett tag till. Snart kommer ljuset.

Härligt att se dig här!!!
Ja, dessa hemska bassilusker. Bläk vad tröttsamt det är! Hoppas ni snart kryar på er! Kram Ulle
Comment by Ulle — March 22, 2009 @ 7:47 pm
Välkommen tillbaka till den virtuella världen där åtminstone JAG har saknat dej och dina inlägg!
Skit i vad jobbet tycker och var hemma sjuklingar så länge dom behöver dej. Å om du vill gå och jobba så kalla in mormor. Personligen så tror inte det finns en enda person som på dödsbädden ångrat att man inte hade jobbar lite mer…
Stor kram till dej från en annan sjuk mamma (för mammor blir också sjuka MEN det är tyvärr inte så många som bryr sej om det…)
Comment by Ulle71 — March 22, 2009 @ 9:16 pm
Jag har också saknat dig. Mycket. Men inte haft mer ork än så… Men många tankar har jag sänt dig…
Hoppas ni tillfrisknar snart. Håller tummarna för det!
Kram
Comment by Stina — March 23, 2009 @ 10:24 am
Kul att höra ifrån dig
Jag har också aknat och undrat, men sen blir det liksom inget mer. Hoppas att ni kryar på er hela familjen och att våren kommer riktigt snart!
Kram Christel
Comment by Christel — March 23, 2009 @ 11:20 am
Kul att du är tillbaka! Jag har tittat in här flera ggr i veckan i hopp om nya inlägg. Här har det också varit sjukt, sjukt och sjukt. KÄnner igen det dåliga samvetet, men samtidigt - vad ska man göra?
Kramkram, Lina
Comment by Lina — March 23, 2009 @ 9:40 pm