Trots, hysteri & kärlek

HAR INFOGAT ETT TILLÄGG LÄNGST NER DEN 7/11

Tisdag och torsdagmorgon försöker jag simma innan jobbet. En km tar ungefär en halvtimma, sedan bastu och dusch och vidare till jobbet. En timma egentid som verkligen är balsam för själen. Simning är den perfekta motionsformen, lagom pulshöjande, hela kroppen får verkligen jobba och efteråt är jag skakig i både armar och ben. En kvart i bastun, svettas rejält och sedan duscha iskallt. Resten av dagen stannar den där “lena” känslan kvar i kroppen, jag mår toppen. Det är givetvis bra rent fysiskt, men framför allt är det en fantastiskt bra start rent psykiskt.
Varje gång jag är och simmar slås jag dock av insikten om att Sverige har blivit fett. På riktigt. Missförstå mig rätt, jag har ingenting emot feta människor, absolut inte och att vara trådsmal är absolut inget att sträva efter, men den där övervikten som gränsar till fetma, den är ju inte sund. Nu talar jag inte om gamla människor i slutet av livet, utan unga. Varje morgon när jag simmar kommer det nämligen en eller två skolklasser i mellanstadieåldern, kanske något äldre, och de är tjocka. Väldigt, väldigt, många har rejäla magar, såna där påsar på sidorna, och feta lår. Tjejer badar inte längre i bikini eller baddräkt, utan shorts och linne för att de inte vill visa sig. Och det är ju också tragiskt, att de inte vågar visa sig, men det är ju inte där i den verkliga faran ligger, utan i hälsoriskerna. Hur kommer hjärta och kärl att må i en femtioårig kropp om den varit överviktig i fyrtio år? Lever man ens när man är femtio då? Skrämmande…..Vem ska man då skylla på? Föräldrar, ungdomarna själva, datorer, tv, skräpmat, godis, socker och chips?? Jaaa….det finns säkert många syndabockar, men information verkar ju inte hjälpa…eller?? De flesta vet ju att chips i överdriven mängd inte är nyttigt, och att läsk bara är sockrigt vatten, att för mycket stillasittande inte är bra och att hamburgare inte ska ätas dagligen, ändå fortsätter man. Så, vad är då lösningen?? Här är min: Mer skolidrott!! En timma om dagen från tidiga år, bort med någon annan skit som man ändå aldrig minns, som att kunna placera ut alla Afrikas länder på kartan eller rabbla döda kungar, bort med en hel uppsjö av saker som ingen människa ändå minns sedan, för hur mycket sånt har vi inte i skolan?? Gör idrotten lustfylld och krydda den med mycket ren motion, jogging, bollspel, raska promenader osv osv… Och engagera alla!! Själv hatade jag idrotten i skolan, men just därför att den gjorde skillnad på elever, bara de som var riktigt duktiga syntes och hördes. Skolidrotten ska inte handla om vem som gör det längsta hoppet i en sandgrop eller springer sextio meter på bäst tid, skolidrott ska handla om lust!! Låt eleverna bli delaktiga och framför allt, se till att alla deltar. Godtag inga dumma ursäkter om vrickade fingrar eller mediciner osv…..läkarintyg, fine, då kanske man inte ska vara med, men i övrigt, är man i skolan orkar man också gympa, annars ska man ligga nedbäddad hemma. Och vet ni, i slutändan handlar det inte om varje individs beslut över sig själv, utan om oss alla. Barnen är vår framtid, vi kan inte ha en framtid som översvämmas av överviktiga, trötta och sjukliga människor, vem ska då kämpa för världen?? Så, fram för mer idrott i skolan, det är livsviktigt!!! Som föräldrar har vi också en superviktig roll i detta, kämpa för våra barn och lär dem sunda matvanor och vikten av att röra på sig!

TILLÄGG 071107

När jag läser Ulles kommentar här nedan känner jag att jag måste tilägga lite…..givetvis vet också jag att det finns sjukdomar och annat som kan påverka en människas vikt ofrivilligt och det har ju ingenting med detta inlägget att göra heller…..Dessutom, vilket jag hoppas att alla förstod, har jag verkligen inget emot en människas vikt som person och jag skulle aldrig välja bort någon på grund av vikt, färg eller form. Inlägget handlar om hälsa. För att vår framtid ska må bra måste den gundläggas bra. Antar att inlägget kan missuppfattas, men så är det ju tyvärr alltid med det skrivna ordet. Och du Ulle, inlägget handlar om feta barn och ungdomar som ätit sig till fetma, tyvärr kvalar du inte in under någon av dessa kriterier *S*. Du är varken fet, masskonsument av chips och socker, barn, och, jag är ledsen att säga det, men du kan nog inte ens gå som ungdom längre ….

*KRAM*