Trots, hysteri & kärlek

Herregud! På sätt och vis är det ju mer avkoppling att jobba än att vara hemma med tre busar, men ändå….Efter första arbetsveckans slut är jag dödstrött. Jag är så trött att jag kan somna stående. Dessutom märks det på alla små flickor också att livet blivit lite annorlunda, de är såååå trötta och såååå griniga mest hela tiden. Den som anpassat sig bäst är faktiskt minsting, hon är nästan gladare än vanligt ). Antar att det bara är lite rutiner som behövs för att komma in i det hela.

Maken är iaf borta på golf hela dagen och hela kvällen, så jag är allena. När barnen somnat ska jag äta något lätt och sedan trilla ner i soffan och zappa en stund på tvn innan det är sovadags även för mig. Jobbar i morgon också, varannan lördag är det bara att bita i det sura äpplet….Maken ska iväg imorgon också, hundtävling, så innan jobbet blir det en runda för att lämpa av barnen hos farmor/farfar och mormor/morfar. Ingen rast och ingen ro…..Men nästa helg…jag säger bara NÄSTA helg!!!

*psss*…Mams och Cina bl.a, bild kommer, när jag laddat kameran….