Och så lite positivt…
Inte bara nattsvarta inlägg. Här kommer ett ljusare. En natts sömn och lite morgonkramar från barnen lättar alltid upp. Måste berätta att barnen är så snälla emot mig när maken är bortrest. Visst har vi haft några små strider och ett av barnen somnade halv sex häromdagen efter ett utbrott som hette duga, men i det stora hela, lugnt i lägret. Ungefär som om de förstår att det nog är läge att ställa upp lite. Inga såna där tröstlösa tjafs om allt och inget och inte speciellt många syskonbråk, skönt!!
I går kväll när minsting somnat hade åt vi grillad kyckling, potatissallad och massvis med ostbågar medan vi kikade på “Vintergatan” (förresten, det är ett barnprogram som jag fått nog av nu). Det var jättemysigt! Nu är det bara två dagar kvar tills maken är hemma, och ja, än så länge är det helt ok. Dock inte att förväxla med att vi inte saknar honom, för det gör vi!!
Tackar som frågar om hunden förresten. Hon har nu stått på svält i två dagar enl. inrådan från veterinär. Under den tiden har hon bara bajsat två gånger och då utomhus. Nu på förmiddagen ska hon få kokt ris och riven morot, hoppas det får stanna kvar! Märks att hon börjar bli hungrig, svassar runt barnen som en hök när de äter och slickar smulor på golvet.
